”Till de av mina vänner och bekanta som behöver starta eget företag ger jag alltid samma råd: skaffa aktiebolag. Till samhället vill jag ibland säga det motsatta: avskaffa aktiebolagen.” Isak Gerson om en bolagsform som bygger på idén om ansvarsbefriade ägare.
Får du ibland bilden av att kapitalägare kan bete sig hur ansvarslöst de vill och ändå komma undan med det? Det är inte helt osant. Vi har tagit fram en juridisk form som har just den ansvarslösheten som sin utgångspunkt – aktiebolaget. Och nu i kristider kan vi, enligt Gunther Mårder, vd för lobbyorganisationen Företagarna, få se ett tydligt exempel på det.
I Ekonomiekot Extra den 2020-04-01 berättar Mårder om riskerna med så kallade ”frivilliga konkurser”: ”det är kanske mer logiskt att idag försätta bolaget i konkurs för att istället kunna vara igång om ett halvår eller år efter att krisen klingat av.
Det här är förödande för samhället, men det kan vara logiskt för den enskilde företagaren, för att på så sätt snabbare kunna komma tillbaka. Så att för samhällets del finns det stora incitament för att försöka rädda företag från att både hamna i ofrivillig konkurs, men också från frivillig konkurs”.
Aktiebolagsformen bygger på idén om ansvarslösa ägare.
Vad händer, mer exakt, när ett aktiebolag går i konkurs? Säg att du startar ett aktiebolag inom byggbranschen, ror in ett avtal på att bygga ett lägenhetshus, påbörjar bygget, tar ut styrelsearvoden från kapitaltillskottet ni fått, hyr ut lägenheterna i förtid, ni tänker att om ni fixar ett billigt fuskbygge kan ni ta ut rätt feta arvoden. Men så börjar pengarna ta slut för tidigt. Lönen till arbetarna betalas inte ut till den 25:e. Ni lovar att det är på väg.
Men så får ni till slut ta beslutet att försätta bolaget i konkurs. Ni ligger flera månader efter med lönerna. I sista stund får hyresgästerna veta att de inte kan flytta in. Ni lämnar bakom er en halvfull byggarbetsplats och högar med obetalda fakturor till inhyrda hantverkare, kommunen, materialleverantörer. Hur ska ni lösa det här kaoset? Aktiekapitalet som man binder när man startar bolaget ska vara en säkerhet för sådana situationer. Sedan årsskiftet är det alltså 25 000 kr som man har för att lösa kaoset som uppstår. Sedan kan ni, i regel, gå fria och starta ett nytt bolag.
Aktiebolagsformen bygger på idén om ansvarslösa ägare. Styrelse och VD för aktiebolag kan i viss utsträckning åläggas personligt ansvar för bolagets skulder och lagbrott, men det krävs rätt mycket för att det ska ske. Det är lätt att komma undan. Om ett bolag inte bär sig är det vanligtvis lättast för både ägare och ledare att släppa bolaget och gå vidare. Det enda de i vanliga fall riskerar är sitt insatta kapital.
Tänk på det som de irriterande sparkcyklarna som fyller våra gator. Användaren lär sig att man kan lämna dem var som helst medan vi andra – kanske särskilt synskadade, barnvagnar och cyklister – får betala priset för det. Grovt underbetalda prekära får städa upp. Ingen vet och ingen frågar hur det ser ut med försäkringar vid trafikolyckor. Politikerna vill inte besluta om parkeringsböter för att det är så himla fränt med några företagare som vill satsa på en cool entreprenöriell idé.
På samma sätt får de som förlitar sig på ett privatägt apotek, affär eller skola finna sig i att en dag inte ha sin samhällsservice kvar. De anställda som genererat vinst åt ägarna i många år får gå med kort varsel. Politiker är ointresserade av ytterligare regleringar, eftersom de vill vara ”företagarvänliga”.
I takt med att bolagsskatten sänks och arbetares position i bolagen försämras blir arbetarklassens lilla del av kakan mindre.
Det går såklart att se positiva sidor i systemet att den som vill investera kan göra det helt utan ansvar. Det uppmuntrar investering även i mer vågade affärsrörelser. Det gör det lätt att investera i ett bolag utan att vara delaktig i bolaget. Men det är viktigt att minnas att bolagen inte är till för oss. Enligt svensk aktiebolagsrätt ska ett aktiebolag drivas för ett enda syfte, och det är att generera vinst till ägarna.
I takt med att bolagsskatten sänks och arbetares position i bolagen försämras blir arbetarklassens lilla del av kakan mindre. Vinsten som ägarna plockar ut är dessutom undantagen från den progressiva beskattningen.
Modellen kommer också med ett pris. När ägarna och ledningen slipper betala för ansvaret är det alltid andra som får betala istället. Med aktiebolag är det staten, de anställda, och de av folket som har någon typ av relation till bolaget. Det är dags att vi frågar oss om det är värt prislappen. Vi stiftar lagarna som rear ut ansvarsfrihet till de rika, men vi får inte så mycket tillbaka.
Till de av mina vänner och bekanta som behöver starta eget företag ger jag alltid samma råd: skaffa aktiebolag. Till samhället vill jag ibland säga det motsatta: avskaffa aktiebolagen. Tvinga dem iallafall att ta mer ansvar för sina skador. Men det långsiktiga svaret här är såklart att bygga upp ett samhälle där varje människas välfärd, trygghet och säkerhet inte är uppbunden vid hur bra ”marknaden” mår eller vilka aktiebolag som för tillfället mår bra.
Om vi byggt samhället så att de resurser som behövs för att vi ska klara dagen spelas med och kontrolleras av en liten klick som äger nog med kapital för att investera kanske det är det systembygget som är problemet, och inte att deras spekulation görs till mycket liten risk. Men att se till att vi får en bättre deal är iallafall en bra början.
Leave a Reply