”Så jag hoppas också att vi kan få en ny FRA-debatt, nu när vår slippery slope ändå är här. Och jag hoppas att den kommer i god tid innan ett parti från extremhögern hamnar i regeringen.” Isak Gerson om övervakning och kontroll.
”Kan vi prata om integritet och varför det är viktigt?” frågar Annie Hellquist i sin text Vi behöver en ny FRA-debatt här i Arbetaren för en månad sedan, efter att regeringen föreslagit att utöka FRA-lagen som idag tillåter generell signalspaning, alltså övervakning helt utan misstanke, av kommunikation som korsar landets gränser – till att även tillåta kommunikation inom landets gränser.
Om man minns tillbaka tolv år minns man kanske att det var det rörelsen ofta varnade för. Löjligt mycket av diskussionerna från den rörelse (som jag själv tillhörde) som kämpade mot övervakning och för större frihet för individen på internet byggde på slippery slope-argument. Alltså argument om att även om det inte var så himla illa nu, kommer det att bli det i framtiden. Man varnade t.ex. för att även om FRA-lagen bara tillät vissa typer av övervakning nu, skulle det vara lätt för politiker att utöka vad som övervakades och vilka som hade tillgång till informationen.
Löjligt var det, tills det blev sant. Och FRA-lagen är inte den enda fråga där slippery slope-argumenten var löjliga tills de blev sanna. Regeringen har när jag skriver den här texten bara för några dagar sedan beslutat att än en gång med ett halvår förlänga gränskontrollerna mot andra Schengenländer som ursprungligen infördes för att stoppa flyktingar i nöd. Partierna i riksdagen har sedan flera år tillbaka en kapplöpning om vem som kan lägga grövst förslag för att öka straffen och kontrollåtgärdena mot kriminella (eller potentiellt kriminella).
Och talet om hur illa det vore att införa massövervakning ifall ett fascistiskt parti kom till makten är inte så himla kul att se tillbaka på när man tänker på hur stort stöd SD har, och hur populärt det är bland andra partier att ta över deras politiska förslag.
Det har länge känts till att USA har förmågan att spionera i Sverige, likt i många andra länder, bland annat genom inbyggda bakdörrar i mjukvara. Därför var det inte direkt förvånande när vi nyligen fick reda på att USA också bedrivit spaning mot svensk försvarsindustri.
USA har sedan 2001 i rask takt minskat sin respekt för internationell rätt och rättsprinciper i sin behandling av utländska medborgare i det eviga ”kriget mot terrorn”, och med sina internationella fängelsecenter med tortyr och utan vederbörlig rättslig process är de ett konkret hot även mot oss svenskar.
I takt med att internet centraliserats till ett fåtal mediebolag ser vi också en tilltagande censur.
Övervakningen är inte heller det enda området där slippery slope-argumenten verkar besannas. I takt med att internet centraliserats till ett fåtal mediebolag ser vi också en tilltagande censur. För några år sedan diskuterade vi problemet att amning censurerades bort från Facebook. Nu har vi istället att slåss mot att Facebook börjat att systematiskt hindra vänstergrupper – inklusive vänstermedia – från att annonsera, vilket bland annat Flamman rapporterat om.
De stora protester vi sett mot trakasserier och sexuellt våld mot kvinnor i arbetslivet har bemötts av både stat och kapital. Av staten i form av förtalsdomar mot vissa av de som vågat tala om sina förövare. Och kapitalet svarar genom att begränsa arbetsrätten, så att det blir enkelt att säga upp de som vågar protestera. Från mina år som facklig förhandlare vet jag hur viktig LAS kan vara för att skydda folk som vågar protestera, inte bara mot sexuellt våld utan också mot säkerhetsbrister och brottslighet.
Om det är något område där våra farhågor inte besannats är det nog de drakoniska åtgärderna mot fildelare, antagligen för att centraliserade strömningstjänster ersatt mycket av fildelningen. Tyvärr, om man ska tro Snickars och Fleischers bok om Spotify Den svenska enhörningen, eller de många artister som höjt rösten, verkar det knappast ha varit till artisternas fördel.
Så jag hoppas också att vi kan få en ny FRA-debatt, nu när vår slippery slope ändå är här.
Vad vi vet nu när vi levt med Spotify som stor aktör i många år är att artisterna knappt får en liten bråkdel av kakan. Avgifterna användarna betalar går till ägare och skivbolag. Så jag hoppas också att vi kan få en ny FRA-debatt, nu när vår slippery slope ändå är här. Och jag hoppas att den kommer i god tid innan ett parti från extremhögern hamnar i regeringen. Om de skulle hamna där idag skulle det innebära en mycket stor grad av kontroll av oss i det större folket, men framför allt mot minoriteter – etniska, politiska, sexuella.
Och jag hoppas också att vi kan diskutera reglering eller expropriering av den infrastruktur som bygger upp internet och därmed nästan all vår kommunikation innan de få som styr över det börjar använda den makten för att förfölja oss. Det är på ett sätt naivt av oss att tro att de inte gör det just nu, med tanke på totala brist på insyn i hur de stora IT-bolagen styrs. Låter jag paranoid? Äh, sätt dig ner. Jag har inte ens börjat prata om den trendiga gentestindustrin.
Leave a Reply