Om Kill All Normies

Jag läste Angela Nagles Kill All Normies som skildrar diverse internetsubkulturers relation till och gödande av den amerikanska högerextrema rörelsen. Det rör framför allt rörelsen runt 4chan och memkulturen däromkring, men även t.ex. rörelser runt Milo Yiannopoulos, Richard Spencer och PUA-rörelsen. Som historiskt dokument är det både intressant och ibland underhållande läsning. Men vissa av hennes teoretiska slutledningar har jag lite svårare för.

Vid flera tillfällen försöker hon dra slutledningen att rörelserna iallafall delvis växt ut ur ett tänkande från 68-vänstern. Redan i början av andra kapitlet påstår hon att kretsens fokus på gränslöshet har sin rot i 68-sloganen “it’s forbidden to forbid” snarare än någon konservativ höger. Det känns som att det är lite att gå över ån för att hämta vatten när en tydligare kultur av gränslöshet, nihilism och förakt för värderingar finns mycket närmre i både tid och ideologiskt avstånd i den nyliberala idétradition som härskat tydligare än klassiskt konservative under den tid många av alt-right-rörelsen levt.

I kapitel 3 om Gramscis idéer menar hon att Trump 2016 vann trots att man på universiteten kanoniskt läser Frankfurterskolans författare. Som om de få kurser där Frankfurterskolan läses kan kompensera för de utbildningar i nationalekonomi och statsvetenskap där högerlitteraturen regerar. Om kultur säkrade Trumps vinst var det kanske snarare högerstyrda politikerutbildningar och högerägd media än animeforum.

Det är också konstigt att hävda att 4chan är “more a product of the sexual revolution than of conservatism” eftersom hårdporr, sexuella referenser och gränsöverskridande är så vanligt. Sex i 4chan är aldrig bara sex. Det är alltid laddat, och oftast laddat med våld. Det är inte alltid våldtäktshot mot meningsmotståndare eller incestporr. Även när det är nofap-ideal eller beta-memer är sex fortfarande något extremt laddat. Precis som hos konservativa, men knappast något vi förknippar med sexuellt frigjorda. En intim akt eller en naken kropp är aldrig bara det, det är alltid laddningen kring det också. Det är svårt att föreställa sig scenen i Tillsammans där en i kollektivet vandrar runt naken på underkroppen i ett kollektiv av /b/tards.

Hennes kritik mot folk som avbryter reaktionära föreläsare blir lite svag av att hon tar upp enskilda exempel utan att lägga alla korten på bordet. Ett universitet kritiseras för att ha en transfob föreläsare, trots att föreläsaren ej skrivit något om transfrågor på många år, försäkras vi. Men läser man anklagelserna rör det fler saker än producerad text. En muslimsk förening avbröt en föreläsning av en (enligt föreningen) islamofob. Universitetets feministiska samt HBTQ-förening ger sitt stöd till den muslimska föreningen. detta trots att ordföranden, meddelar Nagle, skrivit en homohatisk text. Ja, men visste föreningarna som uttryckte stöd detta när stödet gavs? Var stod föreningen själva? Det får vi inte veta.

Och överhuvudtaget är det en komplex fråga. Vilka föreläsare ska tolereras på universitet? Jag tycker inte att man kan låtsas att frågan är simpel. Ska KKK få föreläsa? David Irving? Någonstans måste gränsen dras. Men kritikerna gillar inte att diskutera den gränsen.

Men det är ändå en intressant bok, om än läst med kritiska ögon. På tal om kritiska ögon är det intressant att följa hur 4chan-killarna lyckats att så brutalt missförstå Fight club. Men det är en annan text.

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *